Bratislava

Japp, här kommer den då äntligen. Min historia om Bratislava.

 Jag åkte in till stan o hämtade Hanna på måndags kvällen, gick bra ända tills vi skulle stanna och tanka. Då ville inget riktigt funka, tur för oss att det inte var tomt i tanken. =)

Sen så blev det kvällsfika i Sura, innan det var dags att sova. Vi skulle upp tidigt dagen efter. Mamma o Syrran skulle skjutsa oss till Skavsta, bilen skulle börja rulla redan klockan tio.

 Allt gick bra, nästan så bra att man blev rädd att det snart skulle börja gå dåligt. Väskorna var otroligt lätta, hann med att äta en macka, handla lite godis. Planet gick som det skulle, vi fick platser bredvid varandra.

 När vi klev av planet i Bratislava (japp, vi kom dit o inte till Wien) Så var det sjukt varmt, vi blev upphämtade med buss, åkte en U-sväng och så fick vi kliva av….lite överkurs kan man ju tycka, men folk är ju iof ganska lata också. Våra väskor kom som dem skulle, vi virrade lite innan vi förstod vilken taxi man fick ta, skrämde upp varandra hela taxi resan, kom fram tryggt. Men vi var lite oroliga där ett tag, chaffisen muttrade och suckade, pustade och grymtade. Försökte köra om på insidan, åka i bussfilen…

 Checkade in på hotellet, Kyjev. Smilfinken log och log och log. Hon i receptionen skrattade åt oss när vi ville betala var för sig. Fick rum 1111, gick mot hissen. Där började väntan…tog en hel evighet och lite till innan hissen kom. Vi klev av på våning ett, gick till rum 111. skrattade då vi tyckte det såg lite porrigt ut i korridoren, med vadderade dörrar, heltäckningsmatta och tapet i matchande färg… sen fick vi en chock, nyckeln ville inte passa. Vi prövade och prövade och prövade lite till. Sen så visade det sig att vi var tio våningar fel….så det var bara att skämmas och gå till hissen och vänta, vänta o vänta igen…

När vi kom till våning 11 så passade nyckeln perfekt i låset, dörren gled upp och vi kom in i ett gult rum, gled tillbaka i tiden en massa år… Men vi kom snart fram till att det duger, här får vi spendera så lite tid som möjligt. Vi tog av oss skorna och började inspektera. En teve, med slovakisk och tysk dubbning på alla kanaler…skotthål i lakanen. Världens största och tyngsta kudde. Ingen kyl eller ac, sjukt varmt. När vi håller på att inspektera som bäst så känner vi, en svag odör som bara växer sig starkare och starkare…fotsvett! En doft som skulle komma att förfölja oss hela resan =)

Vi böt om och begav oss ut på en första stadsvandring. Vi irrade runt i ett väldigt tempo. Mot Donau, lite besvikna då vi inte kunde gå närmre vattnet. Hanna lyckades få skoskav, det var kanske inte en så bra start på en resa som skulle bestå av en hel del gående. Vi gick till Tesco och handlade vatten och frukt. Världens godaste persikor, vindruvorna var inte så tokigt dem heller.

Vi slappade, åt frukt, gjorde oss vackrare och gick sedan ut för att äta. Vi gick om kring ett bra tag innan vi valde ett ställe, vi fick sitta inne, det kändes så där… maten var god, personalen var inte så trevlig, eller inte många av dem iaf.

Vi var helt slut, så vi gick tillbaka till hotellet strax efter midnatt. Fick åka hiss med tre tyska killar, dem var lite obehagliga. Tror vi var ganska ovanliga, två ensamma tjejer, fanns nog inte så många sådana i stan. Inte mitt i veckan iaf. Kom upp på rummet, då funkade inte lamporna i hallen och på toaletten, så det var bara att ta hissen ner igen och säga till i receptionen. Han sa att han skulle skicka upp någon som skulle fixa det, frågade om vi var på väg ut…nej, svarade vi, vi ska sova. Han kollade lite underligt på oss då.

Vaktmästaren kom snart upp och fixade så vi fick ljus.

En något hektisk första dag =)

Detta var första dagen, får börja så, så ni hinner smälta alla intryck =)

Puss puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0