Över...
Ja, då är det över. En dag tidigare än vad vi trodde, men lika bra det. Nu har vi yttrat orden högt, och det känns skönt att ha det gjort. Chefen tog det väl ändå ganska bra, fast hon hade så klart önskat ett annat svar. Men vi kände att vi inte ville, och när nej väger tyngre än ja, då skulle det kännas dumt att svara ja. Men man kan ju alltid ångra sig.
"inte idag, inte imorgon men någon dag" det var svaret jag fick när jag frågade om jag skulle ångra mitt beslut om jag bestämde mig för att tacka nej. Så då är det väl bara att vänta o se om det blir så eller ej.
Chefens man hade nog lite svårare att acceptera vårat svar...men det är ju inte direkt som att vi sviker dem på någe sätt, visst, det blir lite jobbigare för dem, men om det blir som dem tror så kommer dem tjäna på det.
Fullt upp idag på jobbet, helt slut när ja nu kom hem. Gick förbi posten och hämtade ett paket, alltid kul =)
Imorron eller på lördag så ska Marlén få längre hår, ska försöka att inte bränna henne. =)
Nu ska jag fixa lite chokladsås och moffa det med glass =) Kan inte bli mycket bättre på en torsdagskväll =)
Puss puss o mysig... eller kanske läskig Halloween!
Aj!
Det
Svider! Brände mig igår, på en locktång. Hade inget att göra på jobbet så jag lockade mitt eget hår. Brände mig precis under ögonbrynet, på fel sida luggen också. Så det blir svårt att dölja. Ser ut som om jag plockat bort huden och inte bara stråna.
Tycker jag haft nog med otur den sista tiden, så nu är det på tiden att turen vänder... Man kan ju alltid hoppas iaf.
Idag har jag varit ganska så duktig, har börjat skriva en lista på vad jag ska ha med mig. Så det inte blir så jobbigt att packa på söndag. Ganska bra för att vara mig =)
Nu ska jag glo på tv och äta aprikoser =)
Puss puss
Orkar inte...
Då är det inte många dagar kvar.... 3 till fredag, vilket blir fyra till lördag och så 9 till nästa torsdag.
Fredag är den stora dagen som ska avgöra mitt framtida yrkesliv. Salongs köp eller ej.
Lördag är det dags för Popup, ska bli kul. Bland annat ska Hello saferide dit. Kul kul.
Tordagen där på bär det av till Egypten, ska bli så skönt.
Ska summera helgen lite snabbt. Den började redan i torsdags när jag och Hanna hade fredagsmys. God mat o massa prat om ditt i datt. Så helgen började tidigt. Fredagen spenderade jag med att handla o fixa. Sen drog jag ner på stan till nio, då jag mötte Marie. Vi gick o fikade, pratade ikapp oss lite, var ett tag sedan hon var i stan sist. Så kul att träffa henne igen... efter en stund kom Hanna, hon hade jobbat. Så jag o Marie gick o köpte mer att fika på. Vid halv elva kom Ylva. Så var vi alla samlade. Så trevligt. Blev en riktigt lång fika. Nattbussen hem. Ylva sov hos mig, så det blev en del tjatter när vi kom hem också. Sen sova, för vi skulle upp ganska tidigt o åka ner på stan o träffa Marie. Vi sprang omkring på stan, så kom Malin o hängde med oss. Marlén kom när hon slutat. Vi gick o lunchade ganska så sent. Vilket gjorde att vi kom överrens om att vi inte behövde fixa någon mat senare. Utan att vi kunde nöja oss med efterrätt och så korv med bröd senare på kvällen.
Så när vi hade ätit klart så for vi hem till mig. Fixade i ordning oss, tog en massa kort, kollade på inspelat från den första Umeå tiden. Så roligt=) Banana spliten blev god. O det blev korven också. Och sen bar det av ut, vi fick gå i spöregn för alla stora taxi var redan bokade o lång väntetid var det på dem. Jag tror aldrig det har varit så långt som det var denna gång. Men när vi väl kom dit så var det tack o lov ingen kö. När vi väl var inne så var det skoj. Massa dans o flum. Men det var då mindre kul när man skulle gå hem, alla ytterkläder var genom blöta. Så det blev en lång o kall väg hem.
Söndagen spenderade vi med att baka o äta o bara vara. Sen blev det bio på kvällen.
Men sen när jag kom hem från jobbet i måndags så kändes det bra tomt i min lägenhet vill jag lova.
Imorron är jag ledig, ska bli skönt att få sova. För det var en sak som det inte blev mycket av i helgen, ganska så fullt upp vill jag lova. Sen så måste jag tvätta också, så jag har någe att packa.
Jaja...
Ha det bäst. Puss puss
Vad göra?!
Om nio dagar måste jag ha fattat ett beslut som kommer att påverka mitt liv. Känns skrämmande!
Hur det än blir så kommer det i förlängningen påverka framtiden.
Blir det så att jag accepterar erbjudandet så vet jag vad jag har framför mig i så många år jag vill, men så blir mycket annorlunda också. Mycket mer ansvar och planering.
Om jag istället tackar nej, så har jag ingen aning om vad som kommer hända. Då vet jag inte alls hur mitt liv ser ut om ens några månader. Förhoppningsvis så är det inte så annorlunda, men det kan lika gärna vara så att det är helt upp o nervänt.
Klart det skulle vara kul att säga ja, o se vad som händer, men jag vet inte om jag är redo för det, inte i dags läget. Hade jag fått frågan om några år så hade det varit annat, tror jag i alla fall. Men tackar jag nej så känns det som att jag får behålla en del drömmar som jag annars måste säga hej då till...och det skrämmer mig. Rädd för att bli så låst som det skulle innebära att jag blev om jag tackar ja.
Om ni säkert förstår så skapar det här en hel del sömnlösa nätter o grubbel. Ena dagen lutar det åt det ena hållet och den andra dagen är det helt självklart åt det andra.
Försöka få råd är inte alltid så lätt, många säger bara det dem tror man vill höra. "Jag stöttar dig hur du än gör..." Hur skulle det hjälpa, jag vill ju diskutera för o nackdelar och sen få höra den andres uppfattningar och åsikter. Men det verkar svårt. Jag vet att det i slutet ändå är mitt beslut att fatta, men under vägen skulle det kännas bättre att veta hur folk ser på saken.
Jaja...till någe roligare. Om 15 dagar så bär det av till varmare breddgrader. Till Egypten närmare bestämt. Kan inte förstå att det är så få dagar kvar, men det är det. I alla fall när jag kikar i kalendern. Ska bli så skönt att komma bort från mörkret ett tag.
Men innan jag far så ska det hända en del skoj. I helgen får jag besök, kommer upp 2 vänner från den gamla goda Ume tiden, vet dock inte riktigt vad vi ska hitta på, men någe kul blir det alltid. Sen ska jag äta mat o prata strunt med en kompis på torsdag o det är inte helt fel det heller. Alla helgon helgen ska det bli endagars festival. Hyfsade band som ska komma, så det blir säkert trevligt.
Men främmande till helgen betyder att jag måste städa lite här hemma, och det är det jag sysslat med idag, min lediga dag. Vi har fått nytt schema denna vecka, inte så hemskt stor förändring för mig, men nu är jag ledig onsdagar istället för tisdagar. Nytt schema skapar förvirring i början. Veckorna blir helt tokiga.
Ha det toppen, puss puss
Kram eller puss?
En blöt kindpuss, någon?
Tog upp denna fundering på jobbet. Men vet inte om vi kom fram till så mycket, mest bara en del skratt.
Det är ju som lite inne nu med att ge kramar till höger o vänster. Själv är jag inte så värst generös med kramar. Jag ger om jag får, men om jag själv ger så är det för att jag behöver ha en eller också för att någon annan är i stort behov av en, så det blir mest nära o kära som får mina kramar. Men missförstå mig inte, jag älskar kramar, det är bland det bästa som finns...men man måste förtjäna dem på någe sätt.
Nu är ju en kram ett sätt att säga hej eller hejdå på. Till både vänner o bekanta. O dem som inte riktigt är bekanta ens. Det är väl ok, men ska man kramas så ska man göra det ordentligt, annars kan man lika gärna strunta i det, enligt mig alltså.
Skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta, eller nja, kanske inte finns hur mycket som helst att skriva om, men en hel del iaf.
Ibland kan det leda till att man hamnar i obekväma situationer. Om man inte vet om man förväntas kramas eller om det räcker med att vanligt hej och ett leende. Man avvaktar som och se vad den andra personen gör, om det kommer nära eller håller sig där dem är. Sen så kan det bli lite konstigt om man inte uppfattar den andres signaler i tid, utan att man håller sig på sin kant lite för länge, då kan det uppfattats som en dissning.
Lika illa är det när man nästan måste fråga, "jaha, en kram eller?" Då blir det ju inte heller på riktigt, för man säger ju bara inte nej, hur skulle det se ut?! Då skulle man uppfattas som hjärtlös o kall, vilket man inte alls är, utan man kanske inte är på humör bara.
Anledningen till att jag har så svårt för dem här hej och hejdå kramarna med bekanta , eller dem som är under bekanta, är att dem sällan är på riktigt. Utan mer bara för att det är så man förväntas göra...fastän man inte vill alla gånger. Och sådant märks, en kram utan känsla är ingen kram alls. Folk står och ger varandra kramar med en armlängds avstånd, då blir det inte på riktigt.
En riktigt kram finns det ingen tvekan i, den ges med beslutsamhet och med känsla.
Allt detta är förstås bara mina åsikter...är du av en annan åsikt och gillar alla kramar så kul för dig. Nästan lite avundsjuk.
Men det var när detta var sagt på jobbet som jag lade fram följande:
Hur skulle folk ta det om jag delade ut stora saftiga kindpussar högt och lågt. Och då menar jag på kinden och inte sådär trendigt i luften kring kinden.
Skulle folk kunna ta det med ett leende, eller hade folk ruggat undan och hållit sig på lagomt avstånd?
Stor blöt kindpuss till er alla, eller förresten, ni får två, en på var kind.
